Samling

20120913 09:27:01
03EM/01.25.01-100 Forslag til Landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at arbejde for at bevillingerne til folkeskolen øges med henblik på... (Landstingsmedlem Marie Fleischer, Demokraterne)

15. August 2003   EM 2003/100


Jeg fremsætter hermed følgende beslutningsforslag i henhold til § 32 i Landstingets Forretningsorden:


Forslag til Landstingsbeslutning om at Landsstyret pålægges at arbejde for at bevillingerne til folkeskolen øges med henblik på implementeringen af den nye folkeskoleforordning.


(Landstingsmedlem Marie Fleischer, Demokraterne)


Begrundelse:


I forbindelse med vedtagelsen af landstingsforordning nr. 8 af 21. maj 2002 var grundlaget for vedtagelsen af forordningen, at den skulle være udgiftsneutral. Hensigten med vedtagelsen af landstingsforordningen var, at løfte folkeskolens undervisningskvalitet ved at sætte eleven i centrum. Ved vedtagelsen af forordningen er arbejdsgangen for lærere og folkeskolens ledere ændret væsentligt. Hele idegrundlaget bygger på, at lærerne sætter eleven i centrum gennem deres meget udvidede samarbejde ved løbende koordinering af deres undervisning af den enkelte elev samt af holdet, klassen og trinet med deres kolleger. Et stærkt udvidet evalueringsarbejde med vidnesbyrd om den enkelte elev, med holdet og klassen i samarbejde med kolleger. En stærkt udvidet elevrådgivning i forbindelse med udarbejdelse af elevernes handleplaner, samt formålssætninger for den enkelte elev, for holdet, klassen og trinet. Derudover skal de enkelte skolers ledelser være et pædagogisk kraftcenter ved indførelse af afdelingsledelser, som sammen med skolens leder vil være et ledelsesteam. Vi har hørt, at landsstyret ikke vil anerkende disse forhold, hvorved udgiftsbyrden vil blive lagt over til kommunerne. Jeg mener, at vi som ansvarlige landspolitikere skal tage ansvar for de beslutninger, vi træffer og bære de økonomiske byrder, som kommer i kølvandet af den nye landstingsforordning om folkeskolen. En kvalitets folkeskole vil danne grundlaget for vores selvforsyning med at uddannet arbejdskraft.


03EM/01.25.01-100 Meeqqat atuarfiat pillugu peqqussutip nutaap piviusunngortinneqarnissaa anguniarlugu meeqqat atuarfiannut... (Inatsisartuni ilaasortaq Marie Fleischer, Demokratit)

15. august 2003    UKA 2003/100


Inatsisartut Suleriaasianni § 32 naapertorlugu matumuuna  aalajangiiffigisassatut siunnersuum­mik imaattumik saqqummiussivunga:


Meeqqat atuarfiat pillugu peqqussutip nutaap piviusunngortinneqarnissaa anguniarlugu meqqat atuarfiannut aningaasat atorneqartussatut akuerisat amerlineqarnissaannik Naalakkersuisut suliniuteqaqqullugit Inatsisartut aalajangiiffigisassaattut siunnersuut.


(Inatsisartuni ilaasortaq Marie Fleischer, Demokratit)


Tunngavilersuut:


Inatsiartut peqqussutaata nr. 8-p 21. maj 2002-meersup atortussanngortinneqarnerani tunngaviuvoq aningaasartuuteqarnikkut kalluunnaveersaartuussasoq. Inatsisartut peqqussutaata atortussanngortinneqarnerani meeqqat atuarfianni atuartitsinerup pitsaanerulersinneqarnissaa siunnerfiuvoq atuartoq qitiusunngorlugu. Peqqussutip atortussanngortinnerani ilinniartitsisut atuarfiullu pisortaasa suleriusissaat pingaaruteqartutigut allannguuteqarpoq. Aqqissuussinerup nutaap tunngavia tamakkiisumik tassaavoq atuartoq qitiutinneqassasoq ilinniartitsisut annertunerulersitaamik suleqatigiinnermikkut atuartumullu kiisalu atuaqatigiinnut, klassemut, atuarnerminnillu killiffianut naleqquttumik atuartitsissutiminnik ataqatigiissareqatigiittuarnermikkut. Atuartut ataasiakkaat, atuaqatigiit klasselu ilinniartitsisoqatit peqatigalugit ilisimaarinninnermik tunngaveqartumik atuartut annertunerujussuarmik nalilersorneqartassapput. Atuartut iliuusissamittut pilersaarusiaasa suliarineranni, atuartut ataasiakkat, atuaqatigiit, klasse sumullu killinneq najoqqutaralugit siunertalersorneranni atuartut annertunerujussuarmik siunnersuiffigineqartassapput. Taakkua saniatigut atuarfiit ataasiakkaat pisortaat perorsaanermut tunngasuni suliaqartuussapput immikkoortuni pisortat atulersinnerisigut, atuarfiup pisortaanik peqateqarlutik pisortatut suleqatigiissussanik. Tusarparput pissutsit taamaattut naalakkersuisut akuersaalersaanngikkaat, taamaalillunilu aningaasatigut nammagassat kommuninut tunniunneqassallutik. Isumaqarpunga nuna tamakkerlugu naalakkersuinermik suliaqartuusugut akisussaassuseqartut aalajangersakkavut pillugit akisussaaffimmik tigusisariaqartugut atuarfillu pillugu inatsisartut peqqussutaata nutaap malitsigititai tunngavigalugit aningaasatigut nammagassat nammallugit. Atuarfik pitsaasoq ilinniarsimasunik sulisoqalernermik imminut pilersornissatsinnut tunngaviussaaq.