Samling

20120913 09:27:10
Betænkning

BETÆNKNING




Afgivet af Landstingets Lovudvalg


vedrørende



Forslag til landstingstingslov om ændring af


landstingslov om Grønlands Ligestillingsråd



Afgivet til lovforslagets 2. behandling




Landstingets Lovudvalg har under behandlingen bestået af:



Landstingsmedlem Isak Davidsen, Atassut, formand


Landstingsmedlem Ole Dorph, Siumut, næstformand


Landstingsmedlem Enos Lyberth, Siumut


Landstingsmedlem Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit


Landstingsmedlem Astrid Fleischer Rex, Demokraterne


Landstingets Lovudvalg har efter 1. behandlingen under FM 2003 gennemgået forslaget med bemærkninger.


Høringssvar


Lovudvalget konstaterer, at der ikke i lovforslagets bemærkninger er redegjort for indholdet af de indhentede høringssvar.  Udvalget finder dette beklageligt, idet lovbemærkningerne bør udformes, således at de giver Landstinget et fyldestgørende beslutningsgrundlag.


Gennem indhentet kopi af de afgivne høringssvar konstaterer Lovudvalget, at kun IMAK, PPK samt Grønlands Ligestillingsråd har afgivet høringssvar med bemærkninger. Høringssvaret fra Grønlands Ligestillingsråd er dog modtaget efter fristens udløb.  Atorfillit Kattuffissuat, HST og Direktoratet for Boliger og Infrastruktur har afgivet høringssvar uden bemærkninger.



PPK og IMAK har peget på, at IMAK burde indgå blandt gruppen af organisationer, der arbejder med børn og unge. Ressortdirektoratet har imidlertid i et høringsnotat afvist dette med den begrundelse, at IMAK hører blandt de 3 største lønmodtagerorganisationer og derfor i forvejen er indstillingsberettiget i kraft af forslagets affattelse af § 3, stk. 2.


PPK og IMAK har endvidere foreslået, at valget af indstillingsberettigede organisationer og foreninger m.v.  skal tage udgangspunkt i følgende kategorisering:



            Organisationer m.v. der har varetagelse af børn og unges interesser som sit primære formål



            Lønmodtagerorganisationer, der primært beskæftiger hhv. mænd og kvinder



            Arbejdsgiverorganisationer m.v. (herunder også Hjemmestyret og kommunerne som arbejdsgiver)


Direktoratet har i stedet har valgt at tage udgangspunkt i indstillingerne fra Ligestillingsrådet. Det fremgår af ressortdirektoratets høringsnotat, at direktoratet  ikke nødvendigvis finder, at PPK og IMAKs forslag til kategorisering er mere logisk end den kategorisering, som er anvendt i lovforslaget.


Grønlands Ligestillingsråd har i et høringssvar afgivet efter fristens udløb givet udtryk for et ønske om, at SORLAK udgår fra gruppen af indstillingsberettigede under § 3, stk. 5 (organisationer, der arbejder for børn og unge, eller varetager interesser for ansatte, der arbejder inden for børn og unge området).  Ligestillingsrådet begrunder dette ønske med, at rådsarbejdet bør være upolitisk.  Grønlands Ligestillingsråd har endvidere ønsket, at KNAPK føjes til, under § 3, stk. 7, således at KNAPK og Mandegrupperne i Grønland i forening skal indstille en mand.


Da Ligestillingsrådets høringssvar er afgivet efter fristens udløb, er høringssvaret ikke kommenteret i ressortdirektoratets høringsnotat.



Landsstyremedlemmet for Erhverv har imidlertid i en skrivelse til udvalget oplyst, at der efter forslagets fremsættelse er afholdt et møde mellem Ligestillingsrådet og Direktoratet for Erhverv. Ligestillingsrådet har under dette møde erklæret sig indforstået med, at Landsstyret har ønsket at bibeholde SORLAK som indstillingsberettiget organisation, men har foreslået at KNAPK placeres i den indstillingsberettigede kategori, som omfatter de tre største arbejdsgiverforeninger.


Landsstyremedlemmet har oplyst, at Landsstyret agter at fremsætte ændringsforslag i overensstemmelse hermed.



Forslagets tekniske udformning.


Forslaget indeholder enkelte tekniske fejl og mangler:



            Lovforslagets titel bør skrives med fede typer.



            Lovforslagets undertitel er ved en fejl anbragt under indledningen til § 1.



            KNAPK er i forslaget kategoriseret som en organisation, som arbejder for børn og unge eller varetager interesser for ansatte, der arbejder inden for børn og unge området. 



Et enigt Lovudvalg opfordrer Landsstyret til at fremsætte ændringsforslag til korrektion heraf.



Forslagets indhold.


Forslaget indebærer, at antallet af medlemmer i Ligestillingsrådet reduceres fra 11 til 7, hvilket angives at være begrundet i økonomiske hensyn.


Forslaget indebærer endvidere en ændring af rådets sammensætning.


Efter de gældende regler udpeges ét medlem efter indstilling fra:



            KANUKOKA



            SIK



            De grønlandske arbejdsgiverforeninger



            Tjenestemænds og Overenskomstansattes Centralorganisation i Grønland



            KNAPK



            De Grønlandske Kvindeforeningers Sammenslutning



            Sorlak



            Det største parti i Landstinget



            Det næststørste parti i Landstinget



            Det tredjestørste parti i Landstinget


Efter forslaget udpeges ét medlem efter indstilling fra:



            De tre største lønmodtagerorganisationer



            De tre største arbejdsgiverforeninger



            KANUKOKA og Tularafik (forening for de landsdækkende døgninstitutioner)



            KNAPK, Sorlak, PIP (Pædagogernes Landsorganisation), AK, og  PPK



            Arnat Peqatigiit Kattuffiat og Krisecentersammenslutningen



            Mandegrupperne i Grønland


Forslaget indebærer således, at den partipolitiske repræsentation ophører, mens organisationer m.v., hvis arbejde er relateret til børn og unge, opnår en styrket repræsentation. Dette er begrundet i et ønske fra Grønlands Ligestillingsråd om, at ligestillingsarbejdet i højere grad skal tage afsæt i børn og unge.



Et enigt Lovudvalg tilslutter sig medlemsreduktionen og den ændrede medlemssammensætning.


Ud fra et ønske om at styrke ligestillingsarbejdet i bygderne finder Inuit Ataqatigiit det dog ønskeligt, at bygdebestyrelsernes sammen­slutning gives mulighed for at deltage som observatør under rådets møder. Inuit Ataqatigiit opfordrer Landsstyret til at fremsætte ændringsforslag til imødekommelse heraf.


Atassut finder det uhensigtsmæssigt, at reglerne for rådets sammensætning kræver en ligelig fordeling af mænd og kvinder.  En række indstillingsberettigede organisationer og foreninger m.v. er pålagt at indstille såvel en kvinde som en mand, hvoraf Landsstyret udpeger den ene. Landsstyret skal ved udpegelse af medlemmerne tilstræbe en ligelig fordeling mellem kønnene. Begge køn skal således være repræsenteret med mindst 3 ud af 7 pladser i rådet. Atassut finder  ikke, at disse regler er hensigtsmæssige. De indstillingsberettigede grupper skal gives frihed til at indstille de personer, som de pgl. grupper anser for bedst egnede. Ligestilling er et spørgsmål om at give alle lige muligheder - uden skelen til personens køn.


Udvalgets indstillinger.



Et flertal i udvalget bestående af Siumut, Atassut og Demokraterne indstiller forslaget til vedtagelse i den form, som forslaget har, når Landsstyret har fremsat ændringsforslag i overensstemmelse med de opfordringer, som er fremsat af et enigt udvalg.


Et mindretal i udvalget bestående af Inuit Ataqatigiit indstiller forslaget til vedtagelse i den form, som forslaget har, når Landsstyret har fremsat ændringsforslag i overensstemmelse med dette mindretals opfordringer og med de opfordringer, som er fremsat af et enigt udvalg.


Med disse bemærkninger overgiver Lovudvalget forslaget til 2. behandling.


Isak Davidsen


  Atassut, Formand

Ole Dorph


Siumut

Enos Lyberth


  Siumut

Ane Hansen


  Inuit Ataqatigiit

Astrid Fleischer Rex


  Demokraterne








Isumaliutissiissut

30. marts 2003   UPA 2003/21



Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit pillugit Inatsisartut inatsisaata


allanngortinneqarneranik Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuut



pillugu



Inatsisartut Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliaata



ISUMALIUTISSIISSUTAA



inatsisissatut    siunnersuutip aappassaaneerneqarnerani saqqummiunneqartoq




Inatsisartut Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliaat suliarinninnermini ukuninnga inut-taqarpoq:


Inatsisartuni ilaasortaq Isak Davidsen, Atassut, siulittaasoq


Inatsisartuni ilaasortaq Ole Dorph, Siumut, siulittaasup tullia


Inatsisartuni ilaasortaq Enos Lyberth, Siumut


Inatsisartuni ilaasortaq Ane Hansen, Inuit Ataqatigiit


Inatsisartuni ilaasortaq Astrid Fleischer Rex, Demokraatit


Inatsisartut Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliaata Inatsisartut Naalakkersuisullu pil-lugit Inatsisartut inatsisaata allanngortinneqarneranik Inatsisartut inatsisissaattut siunnersuut siul-lermeerlugu oqaluuserineqareermat nassuiaatitai ilanngullugit misissuataarpaa.


Tusarniaanermit akissutisiat



Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliap maluginiarpaa tusarniaanermit akissutisiat ima-ri­saat inatsisissatut siunnersuummut nassuiaatitigut nassuiaatineqarsimanngitsut. Tamanna ajuusaarnartutut ataatsimiititaliap isigiaa, inatsimmummi nassuiaatit ima ilusiligaasimasariaqarmata Inatsisartut aalajangiinissamut tamakkiisumik tunngavissaqarnissaannik tunniussisuullutik.


Tusarniaanermit akissutitut tunniunneqartut nuutinneqarnerisigut Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliap paasivaa IMAK, PPK kiisalu Kalaallit Nunaanni Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit kisimik nassuiaatitalinnik tusarniaanermut akissuteqarsimasut. Kalaallilli Nunaanni Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiinnit tusarniaanermut akissut piffissaq tunniussivissaq qaangiutereersoq tiguneqarpoq. Atorfillit Kattuffissuat, HST aamma Ineqarnermut, Attaveqarnermut Pilersuinermullu Pisortaqarfik nassuiaatitaqanngitsunik tusarniaanermut akissuteqarput.


PPK’p IMAK’illu tikkuaavigaat IMAK kattuffiit, meeqqanut inuussutunullu tunngasunik suliaqartut ilaattut, ilaatinneqarsimasariaqaraluartoq. Pisortaqarfiulli susassaqartuusup tusarniaanermut atatillugu allakkiakkut tamanna ima tunngaviliivigalugu itigartippaa; IMAK inuussutissarsiutigalugu sulisartut kattuffiissa anginerit pingasut ilagaat, taamaammallu siunnersuummi § 3, imm. 2-p oqaasertaliivigineqarnera tunngavigalugu inassuteqaateqarsinnaatitaasunut ilaareersoq.


PPK’p IMAK’illu ilanngullugu siunnersuutigaat kattuffiit peqatigiiffiillu il.il. inassuteqaateqarsinnaatitaasut immikkoortunut ima aggulunneqartariaqartut:



            Kattuffiit il.il. meeqqat inuusuttullu soqutigisaannik pingaarnertut siunnerfeqarlutik suliaqartut



            Inuussutissarsiutigalugu sulisartut kattuffii angutinut arnanullu tunnganerusunik suliaqartut



            Sulisitsisut kattuffii il.il. (ilanngullugit Namminersornerullutik Oqartussat aamma kommunit, sulisitsisutut)


Pisortaqarfiup Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit inassuteqaataat aallaaviginiarlugit toqqarsimavaa. Pisortaqarfiup suassaqartut tusarniaanermut atatillugu allakkiaani oqaatigineqarpoq PPK’p IMAK’illu immikkoortunut agguluinissamik siunnersuutaat inatsisissatut siunnersuummi immikkoortunut agguluinertut atorneqartumit eqqarsaatigilluagaanerusutut pisortaqarfiup isumaqarfigisariaqartutut isiginngikkaa.


Kalaallit Nunaanni Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit tusarniaanermut akissutimigut piffissaq tunniussivissaq qaangiutereersoq tunniussamigut kissaatigisamisut oqaatigaa SORLAK § 3, imm. 5-mi inassuteqaateqarsinnaasut akornannit, meeqqanut inuusuttunullu tunngatillugu sullissivittut, sulisulluunniit, meeqqanut inuusuttunullu tunngatillugu suliaqartut, soqutigisaannik isumaginnittutut, peerneqartariaqartoq.  Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit tamatuminnga kissaateqarnini tunngavilerpaa siunnersuisoqatigiit sulinerata naalakkersuinermut tunngasunik sammisaqartuusariaqannginneranik. Naligiissitaanissamuttaaq Siunnersuisoqatigiit kissaatigaat  KNAPK aamma Kalaallit Nunaanni angutit oqaloqatigiittartoqatigiit ataatsimoorlutik angummik ilaateqarnissamik inassuteqarsinnaanerat § 3, imm. 7-imut ilanngunneqassasoq.


Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit tusarniaanermut akissutaat tunniussivissaq qaangereersoq tunniunneqarmat susassaqartutut pisortaqarfiup tusarniaanermut tunngatillugu allakkiaani tusarniaanermut akissut oqaaseqarfigineqanngilaq.


Inuussutissarsiornermulli Naalakkersuisup ataatsimiititaliamut allagaani oqaatigineqarpoq siunnersuut saqqummiunneqareermat Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit Inuusutissarsiornermullu Pisortaqarfik ataatsimeeqatigiissimasut. Ataatsimiinnermi tassani Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit nalunaarpoq SORLAK kattuffittut inassuteqaateqarsinnaasutut inissisimaannaqqullugu Naalakkersuisut kissaatigisaat ajoriffissaqartinngikkitsik, siunnersuutigigitsilli sulisitsisut kattuffiisa anginerit pingasut ilaattut KNAPK inassuteqaateqarsinnaasut akornannut inissinneqassasoq.


Naalakkersuisuni ilaasortap ilisimatitsissutigaa tamatumunnga naapertuuttumik Naalakkersuisut allannguutissamik saqqummiussilersaartut.


Siunnersuutip ilusiligaanera


Siunnersuut imarisamigut ataasiakkaatigut kukkuneqarlunilu amigaateqarpoq:



            Inatsisissatut siunnersuutip taaguutaa erseqqissisisatut allassimasariaqarpoq.



            Kukkunikkut inatsisissatut siunnersuutip qulequtaanut qulequtaaraq § 1-ip aallarniutaanut inissinneqarsimavoq.



            Siunnersummi KNAPK kattuffittut meeqqanut inuusuttunullu sullissisutut sulisorisalluunniit meeqqanut inuusuttunullu tunngasumi sulisut soqutigisaannik isumaginnittutut immikkoortumut inissinneqarsimavoq.


Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiitilitaliaq isumaqatigiittoq Naalakkersuisunut kaammattuiniarpoq aakkua iluarsiivigineqarnissaannut allannguutissatut siunnersuutinik saqqummiusseqqullugit.


Siunnersuutip imarisai


Siunnersuutip kingunerissavaa Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiit ilaasortaasa amerlassusii 11-imiit 7-inut appartinneqassammata, tamannalu aningaasanut tunngasunik pissuteqartutut oqaatigineqarluni.


Siunnersuutittaaq kingunerissavaa siunnersuisoqatigiit ilaasortaqarnerata allannguuteqarnissaa.


Maleruagassat atuuttut malillugit uku inassuteqarpa ilaasortamik ataatsimik toqqaasoqassasoq:



            KANUKOKA



            SIK



            Kalaallit Nunaanni sulisitsisut peqatigiiffii



            Tjenestemandit aamma Nunatsinni Atorfillit Kattuffissuat



            KNAPK



            Arnat Peqatigiit Kattuffiat



            Sorlak



            Inatsisartuni partiit anginersaat



            Inatsisartuni partiit anginersaata tullia



            Inatsisartuni partiit anginersaata pingajuat


Siunnersuut malillugu uku inassuteqarpata ilaasortamik ataatsimik toqqaasoqassaaq.



            Sulinermik inuussutissarsiuteqartut kattuffii anginerit pingasut



            Sulisitsisut peqatigiiffii anginerit pingasut



            KANUKOKA aamma Tulararfik (ulloq unnuarlu paaqqinniffiit nuna tamakkerlugu peqatigiiffiat)



            KNAPK, Sorlak, PIP (Perorsaasut Ilinniarsimasut Peqatigiiffiat), AK, aamma PPK



            Arnat Peqatigiit Kattuffiat aamma Saaffiginnittarfiit Qimarnguiillu Kattuffiat,



            Kalaallit Nunaanni angutit oqaloqatigiittartoqatigiit


Taamaalilluni siunnersuutip kingunerissavaa partiit naalakkersuinikkut ilaasortaatitaqarnerat atorunnaassasoq, kattuffiilli il.il., sulineri meeqqanut inuusuttunullu tunngassuteqartut, ilaasortaatitaqarnikkut patajaallisaavigineqassasut. Tamanna Naligiissitaanissamut Siunnersuisoqatigiinnit kissaateqarnermik tunngaveqarpoq, naligiissitaanissamut tunngasumik sulinermi meeqqat inuusuttullu annertunerusumik tunngavigineqarnissaat kissaatigineqarmat.


Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliap isumaqatigiittup ilaasortat ikilineqarnissaat ilaasortalersuinerullu allanngortinneqarnissaa isumaqatigaa.


Naligiissitaanissamilli suliaqarnerup nunaqarfinni patajaallisarneqarnissaanik kissaateqarneq tun-ngavigalugu Inuit Ataqatigiinniit kissaatiginartinneqarpoq nunaqarfinni aqutsisut suleqatigiiffiata siunnersuisoqatigiit ataatsimiinnerini alaatsinaattutut peqataanissamut periarfissinneqarnissaat. Tamatuma akuersissutigineqarnissaanut Naalakkersuisut allannguutissatut siunnersuummik saqqummiusseqqullugit Inuit Ataqatigiit kaammattussavaat.


Atassutip pissusissamisoortutut isiginngilaa siunnersuisoqatigiit ilaasortalersugaanissaanut maleruagassatigut piumasarineqarmat angutit arnallu amerlaqatigiimmik agguataarneqarnissaat. Kattuffiit peqatigiiffillu il.il. inassuteqaateqarsinnaatitaasut arlallit arnamik, taamatullu angummik, aappaa Naalakkersuisut toqqagassaannik, inassuteqaateqaqqullugit peqquneqartarput. Ilaasortanik toqqaanermi arnat angutillu assigiimmik amerlassusilittut agguataarneqarnissaat Naalakkersuisut anguniartassavaat. Taamaalilluni angutit arnallu siunnersuisoqatigiinni inissanit arfineq marluusunit ikinnerpaamik pingasunik sinniissuutitaqassapput. Atassut isumaqarpoq maleruagassat taakku tulluartuunngitsut. Inassuteqaateqarsinnaatitaasut kiffaanngissuseqartariaqarput inunnik, taakku piukkunnarnerpaatut isigisaannik, inassuteqassallutik. Naligiissitaanermi apeqqutaavoq kikkut tamarmik assigiimmik periarfissiivigineqarnissaat - inuk angutaanersoq arnaanersorluunniit apeqqutaatinnagu.


Ataatsimiititaliap inassuteqaatai



Ataatsimiititaliami amerlanerussuteqartut Siumumeersut,Atassumeersut  Demokraatineersullu, ataatsimiititaliap isumaqatigiittup kaammattuutigisaannut naapertuuttumik Naalakkersuisut allannguutissatut aiunnersuummik saqqummiussereerpata, siunnersuut ilusini iluseralugu akuersissutigineqassasoq inassuteqarput.


Ataatsimiititaliami ikinnerussuteqartoq Inuit Ataqatigiinneersoq ikinnerussuteqartup taassuma kaammattuutigisaannut naapertuuttumik Naalakkersuisut allannguutissatut aiunnersuummik saqqummiussereerpata, siunnersuut ilusini iluseralugu akuersissutigineqassasoq inassuteqarpoq.


Taama oqaaseqarluni Inatsisit Atortinneqarnerannut Ataatsimiititaliap siunnersuut aappassaanigassanngortippaa.


_____________________


Isak Davidsen, siulittaasoq


_____________________ _____________________


          Ole Dorph                                                                         Enos Lyberth




_____________________ _____________________


          Ane Hansen                                                               Astrid Fleischer Rex