Samling

20120913 09:26:26
Svarnotat


19. april 2005                                                                                                                  FM 2005/125


 


Forslag til forespørgselsdebat vedrørende Grønlands repræsentation ved FN  (Landstingsmedlem Georg Olsen, Inuit Ataqatigiit.)


 


Svarnotat


(Landsstyremedlemmet for Finanser og Udenrigsanliggender)


 


 


På vegne af Landsstyret er jeg glad for, at jeg kan redegøre for Grønlands repræsentation ved FN.


 


Landstinget sender hvert efterår to medlemmer til FN¿s Generalforsamling i New York, hvor også Folketinget sender en gruppe på 12 folketingsmedlemmer, som fungerer som rådgivere for regeringen. Muligheden for at deltage i FN¿s Generalforsamling giver medlemmerne af Landstinget mulighed for, at med egne øjne, at lære og følge med i FN¿s vigtigste debatforum. Landstingets medlemmer er således frit stillet til at diskutere emner som fred og sikkerhed med kolleger fra andre lande. FN¿s Generalforsamling starter i midten af september måned og foregår som regel til midten af november måned.


 


Forslagsstilleren spørger til hvilken planer Landsstyret har med hensyn til, at Grønland via den danske delegation, kun har ret til at sende 2 observatører ved FN¿s Generalforsamling. Jeg vil gerne først gøre det klart, at det er Landstinget, som har ret til at sende 2 medlemmer i den danske delegation. I den henseende er der forskel på de opgaver som den lovgivende og udøvende magt har. Det er således den udøvende magts opgave, at forvalte et lands interesser i for eksempel FN¿s Generalforsamling og i andre internationale fora ud fra en fast instruks som bliver fastlagt forinden. Landstingets medlemmer kan som tidligere sagt, indgå i dialog og debattere forskellige emner med deres kolleger fra andre lande men det er Landsstyret som udfører den konkrete politik på et givent område. Der er således ingen forskel på den rolle som Folketingsmedlemmer eller Landstingsmedlemmer har i FN¿s Generalforsamling. Grønland har ret stor indflydelse i de sager, hvor vi er aktive inden for den danske delegation. Det gælder specielt indenfor Oprindelige Folk, som bliver behandlet i forskellige FN organer, hvor Grønlands repræsentant har taleret inden for den gældende instruks.


 


Landsstyret deltager som regel ikke på FN¿s Generalforsamlinger på grund af, at de ressourcer vi har må prioriteres mest hensigtsmæssigt. På sidste Generalforsamling var der dog deltagelse fra Udenrigsdirektoratet da der skulle arbejdes på, at sikre det andet ti-år for oprindelige folk og som blev vedtaget af FN.


 


FN har bestemte regler om medlemskab, hvor selvstændige stater kan søge om medlemskab. Derudover bliver internationale organisationer som for eksempel OECD, Europa Rådet, Røde Kors m.v. og ikke-medlemsstater som Vatikanet og Palæstina specielt inviteret som observatører.


Landsstyret er således tilfreds med, at Landstingets medlemmer på skift har mulighed for at indgå i dialog og debattere med andre folkevalgte på FN¿s Generalforsamlinger. Men det er op til Landstinget at afgøre om man vil sende flere medlemmer af Tinget til FN¿s Generalforsamling under hensyntagen af det økonomiske aspekter, at Generalforsamlingen falder inden for Landstingets Efterårssamling samt efter aftale med Udenrigsministeriet. Jeg ønsker Tinget en god debat.

Inatsisartuts samlinger

Forårssamling 2005

Dagsordenspunkter og behandlingsdato

Forespørgselsdebat 05 FM

FM05/125: Forslag til forespørgselsdebat vedrørende Grønlands repræsentation ved FN. (Landstingsmedlem Georg Olsen, Inuit Ataqatigiit)

Svarnotat

Akissuteqaat

19. april 2005                                                                                                                  UPA 2005/125


 


Kalaallit Nunaata FN-imi aallartitaqarnerata apeqquteqaat aallaavigalugu oqallisigineqarnissaanik siunnersuut.


(Inatsisartunut ilaasortaq Georg Olsen, Inuit Ataqatigiit)


  


Akissuteqaat


(Aningaasanut Nunanullu allanut Naalakkersuisoq)


 


 


Naalakkersuisut sinnerlugit Kalaallit Nunaata FN-imi aallartitaqarnerata nassuiaateqarfiginissaa nuannaarutigaara.


 


Inatsisartuni ilaasortat marluk FN-ip New Yorkimi Ataatsimeersuarneranut ukiut tamaasa peqataajartortarput, tamatumani Folketingi aamma ilaasortanik aqqaneq marlunnik aallartitaqartarluni, taakku danskit naalakkersuisuinut siunnersortitut atuupput. FN-ip Ataatsimeersuarnerani peqataanissamut periarfissinneqarnermikkut Inatsisartuni ilaasortat FN-ip oqallittarfia pingaarnerpaaq ilinniarfigalugulu malinnaaffigisarpaat. Taamaalillutik Inatsisartunut ilaasortat suleqatinut nunanit allaneersunut eqqissineq sillimaniarnerlu killilersugaanatik isummersoqatigalugit oqallisigisinnaavaat. FN-ip Ataatsimeersuarnera septembarip qaammataata qiteqqunnerani aallartinneqartarpoq, novemberillu qaammataata naanerata tungaanut ingerlagajulluni.


 


Siunnersuuteqartoq aperivoq Naalakkersuisut qanoq pilersaaruteqarpat Qallunaat naalagaaffiat aatsaat aqqutigalugu FN-nip ataatsimeersuartarneranut alaatsinaattutut Nunatsinni Inatsisartuniit marluinnarnik aallartitaqartarnerup allanngortinneqarnissaanut? Siullermik erseqqissaatigerusuppara Inatsisartut tassaammata qallunaat aallartitaanni ilaasortanik marlunnik peqataatitsisinnaatitaasut. Uani eqqarsaatigineqarpoq inatsisiliortut inatsisinillu atortitsisut suliassaat assigiinngissuteqarmata. Taamaalilluni inatsisinik atortitsisut suliassaraat assersuutigalugu FN-ip Ataatsimeersuarnerani nunanilu tamalaani isumasioqatigiinninnerni allani aalajangersimasumik ilitsersuut aalajangersarneqartoq aallaavigalugu nunap soqutigisaanik pisortatut ingerlatsinissaq. Inatsisartunut ilaasortat siusinnerusukkut oqaatigineqareersutut suleqatitik nunanit allaneersut sammisat assigiinngitsut pillugit isummersoqatigalugit oqaloqatigisinnaavaat, Naalakkersuisulli tassaapput suliassaqarfimmi aalajangersimasumi naalakkersuinermik aalajangersimasumik ingerlatsisuusut. Taamaalilluni Folketingimut ilaasortat Inatsisartunulluunniit ilaasortat FN-ip Ataatsimeersuarnerani inissisimanerat assigiinngissuseqanngilaq. Kalaallit Nunarput suliani soqutigisatsinni eqeersimaartumillu peqataaffigerusutatsinni annertungaatsiartumik sunniuteqartarpoq qallunaat aallartitaasa iluanni. Tamanna pingaartumik  Nunap Inoqqaavisa piginnaatitaanerisa qulakkeerniarlugu sulianut atuuppoq. Suliassaqarfik taanna FN-ip immikkoortortaani assigiinngitsuni oqaluuserineqartarpoq, Kalaallit Nunaatalu aallartitaa ilitsersuutip atuuttup iluani isumaqatigiinniarnerni eqeersimaartumik peqataasarluni.


 


Naalakkersuisut FN-ip Ataatsimeersuarnerani ukiut tamaasa peqataatitaqarneq ajorput nukissatta tulluarnerpaamik pingaarnersiorneqarnissaat pissutigalugu. Taamaattorli nunat inoqqaavinut ukiut qulit tulliit Ataatsimeersuarnermi akuersissutigineqarnissaat qulakkeerniarlugu siorna Nunanut allanut Pisortaqarfimmit peqataasoqarpoq.


 


FN kikkut ilaasortaasinnaanerannut aalajangersimasunik malittarisassaqarpoq. Nunat namminersulernikut ilaasortaanissamut qinnuteqaateqarsinnaapput. Taassuma saniatigut nunat akornanni suleqatigiiffiit soorlu OECD, Europa Rådet, Røde Kors, il.il. aammalu nunat ilaasortaanngitsut soorlu Vatikan-i  aammalu Palæstina immikkut qaaqquneqarlutik alaatsinaattutut ilaatinneqartarput.


 


Naalakkersuisut taamalillutik naammagisimaarpaat Inatsisartunut ilaasortat paarlakaajaallutik FN-ip Ataatsimeersuarnerani qinikkat allat isummersoqatiginissaannut oqalliseqatiginissaannullu periarfissaqarmata. Inatsisartulli aalajangissavaat aningaasaqarnikkut tunngavissat eqqarsaatigalugit, Ataatsimeersuarneq Inatsisartut Ukiakkut ataatsimiinneranni pisarnera eqqarsaatigalugu kisaalu qallunaat Nunanut Allanut Ministeriaqarfiat isumaqatigiissuteqarfigereerneratigut Inatsisartunut ilaasortat amerlanerit FN-ip Ataatsimeersuarneranut aallartinneqassanersut. Inatsisartut oqallilluarnissaannik kissaappakka.